Det är över nu..

Idag lämnade jag tillbaka Toyotan, och det kändes faktiskt väldigt tråkigt. Det var en bil som jag verkligen trivdes med att köra, och det kändes som att jag körde lugnare och bättre jämfört med mitt annars något aggressiva körsätt.

Under månaden har jag hunnit med en Göteborgstur, två turer till Uddevalla, två till Strömstad och en till Grebbestad. Inte illa! Och sedan förstås allt småkörande till och från jobb och handling.

Den har funkat bra för mig i allt jag behövt, och att den drar så lite bensin och känns mer miljövänlig har gjort att man inte får så dåligt samvete när man glömde mjölken och måste åka fram till affären en gång till.

Det jag ångrar mest är nog att jag inte kunnat filma så mycket som jag hade hoppats på, men varken jag själv eller min familj är några linslöss, så det har liksom inte riktigt blivit av. Förhoppningsvis har korten i alla fall gjort sitt!

Det är en liten bil, men vi har lyckats åka fem vuxna personer i den, eller två vuxna och två bilbarnstolar. (Med två vagnar i bagagen!)

Mest kommer jag nog sakna hur tyst den var, och hur lättkörd. (Och back-kameran – min favorit!)

Toyota

Göteborg

fullt

I helgen tog vi brorsbarnen och åkte ner till Göteborg. Som jag tidigare visat lyckades vi klämma in inte en, men två(!), barnvagnar i bagagen. Två bilbarnstolar i baksätet gick även det bra.

Att köra på motorvägen ner var inga problem, och förbrukningen låg på 0,5 liter milen när jag var framme. Inte illa för motorväg! (Och det skulle inte förvåna mig om någon som är bättre på att köra hybrid kan pressa det ännu mer.)

Inne i stan kan man verkligen uppskatta att man kör hybrid. Vid rödljus stänger bilen automatiskt av motorn, vilket gör den betydligt miljövänligare än en vanlig bil. Man kör även lugnt och fint. Jag blev inte det minsta stressad av storstadstrafiken.

Sedan hjälpte det förstås att ha inbyggt navigationssystem. Hittade till hotellet på första försöket! När jag däremot försökte köra utan navigatorn nästa dag, så kom jag fel på en gång. Så jag bör nog hålla mig till navigatorn!

Bäst av allt? Back-kameran! Så otroligt underbart när man står på en trång parkeringsplats och behöver ta sig ut. Det är verkligen något som är på min önskelista inför min nästa bil!

Det här med nyckeln…

nycklar

Aurisen använder inte nyckeln till bilen på det sätt som en annan är van med. Jag kan ha den i fickan eller handväskan, och behöver aldrig ta fram den.

Bilen låser upp sig när jag tar i handtaget, så länge nyckeln är med mig. Och för att låsa tar jag bara på sidan av handtaget, och vips så är det låst!

Väl inne i bilen startar man helt enkelt genom att trycka på en knapp. Så nyckeln används inte alls, utan det räcker att den hänger med.

Det gör min bror lite irriterad ibland när han hinner fram till bilen innan mig. Eftersom jag tycker det är så kul att låsa upp genom att bara ta i handtaget. Man kan låsa upp genom en knapp på nyckeln, men varför skulle jag göra det? Han kan väl vänta!

Jag har vant mig vid att ha nyckeln i fickan nästan lite för bra. Häromdagen fick min pappas fru testköra bilen, så jag satt på passagerarsätet, men hade nyckeln i min ficka fortfarande.

Efter bilturen när vi var på vägen utanför huset kom min hund springandes, och vi fick stanna. Jag skyndade mig ur bilen för att mota in hunden i huset. Sedan vänder jag mig om och vinkar till pappas fru att hon kan köra in på gården.

Men hon kommer inte. Så jag vinkar igen. Ropar att hunden är inne i huset så hon kan köra. Hon viftar tillbaka, men kör inte.

Det tar mig någon sekund till att inse att bilen ju självklart har stängt av sig eftersom jag sprang iväg med nyckeln i fickan! Hoppsan!

Första längre resan

Vi tog Aurisen ner till Grebbestad på kusten, så att vi kunde testa den på en lite längre sträcka. Bilen kör fint och man åker mjukt och bra.

Som jag visade tidigare, lyckades vi klämma in tre fullvuxna personer i baksätet, så man kan komma iväg hela familjen om det behövs!

Med en USB-ingång i panelen, så förberedde vi oss med en minnessticka full med de bästa låtarna och åkte iväg.

Det kändes bra att se hur mycket mindre bensin det tog att åka fram och tillbaka (ca en timmes väg åt vardera håll), jämfört med min vanliga bil.

Då jag använder Cruise Control så mycket som möjligt, känns det som att bilen själv hittar det bästa, mest ekonomiska körsättet. Vilket gör det väldigt lättvindigt att köra längre sträckor, något som jag annars kan tycka är lite jobbigt då jag ofta har muskelvärk. Men med Aurisen behöver jag göra så lite själv, så att köra längre sträckor är inget problem alls!

IMG_1182

Nu är det snart dags!

I slutet av juni fick jag beskedet att jag blir en av Toyotas testförare i Hybridstafetten, för augusti månad. Nu sitter jag här och väntar spänt på att min lokala Toyota-återförsäljare ska höra av sig och säga att bilen är redo att hämtas upp.

Det ska bli otroligt roligt att få provköra en hybridbil under augusti månad.

Mamma och hennes sambo har funderat en hel del på att köpa en av de nya hybriderna, så nu kan jag recensera och berätta för dem hur den är. Det är ju perfekt! Sedan är det ju lite extra roligt att hennes sambo sökte in till hybridstafetten själv, föreslog att jag skulle göra det… Och sedan var det jag som fick det! Hur mycket kan man reta honom över det tro?

Alla i familjen tycker det är kul att jag ska provköra, och har börjat planera en hel drös med utflykter. Jag fick sätta stopp till slut. Det finns ju en gräns för hur mycket man hinner på en månad!

Nu håller vi tummarna för att Bertils Bil (Toyota-återförsäljaren där jag bor) hör av sig snart!

waiting

Arbetsförmedlingen, del ?

Den oändliga historien tar aldrig slut. Efter mitt förra inlägg om AMS så fick vi namnet på min handläggare (genom min gamla handläggare som har ett annat jobb nu, ironiskt nog) och min chef har varit i kontakt med henne.

Hon påstod att hon skulle ringa mig, och att hon försökt ringa mig – men jag hade inte hört något. Så jag mailade henne mitt nya mobilnummer ifall att hon hade fel. Självklart ringde hon aldrig.

Enligt henne har hon inte hört av sig för hon har inget beslut angående vad som händer när mitt kontrakt tar slut. Saken är ju den att hon ska höra av sig oavsett för det är ju hur en utvecklingsanställning funkar – uppföljning under hela tiden.

Det där beslutet som man väntar på, är det ingen som kan berätta för oss vad det är tydligen. (Hemligt, hemligt!) Men jag anar att det har att göra med regeln att inga företag utan fackligt avtal kan få bidrag i form av lönebidrag etc.

Det är en konstig regel egentligen med tanke på att de flesta företag som har tiden och den personliga kontakten för att ta in någon som jag (som kanske inte jobbar 100%) ofta är de lite mindre företagen, som inte alltid har fackligt avtal.

I alla fall skulle jag tro att man har lagt in om att den regeln ska ändras så att fler företag kan ta in personer med nedsatt arbetsförmåga och få bidrag.

Det ursäktar ju ändå inte AMS när de inte hör av sig. Nu är det bara drygt en månad kvar av mitt kontrakt – och när min chef ringer till min handläggare så kommer hon inte ens fram längre. (Lite lagom oprofessionellt att “screena” sina samtal?)

Det är semester period, jag går på semester efter idag och min chef är på semester när jag kommer tillbaks och sedan är mitt kontrakt slut.

Som tur är har jag en underbar chef och en fantastisk arbetsplats som verkligen vill mitt bästa. Om vi inte har fått svar från AMS så ska jag få en timanställning under augusti så att vi får mer tid på oss att få svar från AMS. Det är så otroligt snällt av dem – men samtidigt blir man ju lite irriterad över att det ska behöva gå så långt.

Men det känns skönt att i alla fall veta att allt inte tar abrupt slut sista juli, utan jag har augusti också. Det känns lite bättre att gå på semester idag efter att fått veta det.

 

Skobekymmer

Efter att jag bröt benet för drygt två år sedan nu så har det “dåliga” benet varit.. ja.. dåligt. Skostorleken har ändrats eftersom det fortfarande är lite svullet (och förmodligen alltid kommer att vara), så 90% av mina skor passar inte längre.

Jag såg att TLC och Brandos hade en tävling där man kunde vinna 40 par skor – kände att det hade ju varit perfekt! Tänk om man kunde vinna det liksom – då kanske jag kan få tag på lite nya (snygga!) skor!

Ni kan ju gå in och tävla ni med, om ni vill. Ni får gärna dela med er ett par skor till mig om ni vinner! 😉

Tävlingen hittar ni här!

Vill ni se de snygga skorna man kan köpa om man vinner, kan ni kolla här.

Hjälp?

Jag vet inte om jag har nämnt det, men jag har en så kallad utvecklingsanställning. Den är på ett år och ska hjälpa mig att komma in i arbetslivet och successivt klara av att arbeta mer timmar.

Det har gått någorlunda bra, jag började på 50% och är nu nästan uppe i heltid, även om jag får erkänna att ju fler timmar jag arbetar desto sämre mår jag. Just nu får jag tvinga mig upp på morgonen och jag är helt slut när jag kommer hem – somnar nästan alltid efter middagen (om jag ens orkar laga middag).

Men det är inte det jag vill skriva om. Utan om Arbetsförmedlingen. Det är de som håller i det här – de var med från början och hjälpte till att fixa pappersarbetet (även om det var jag som fixat arbetsstället, då jag fixat mig praktik där under ett år innan).

Arbetsförmedlingen skriver själva på sin sida om utvecklingsanställning:

Under tiden du har en utvecklingsanställning kommer vi att hålla kontakt med dig och arbetsplatsen för att följa upp att det som planeras blir av men också för att fånga upp om behov av nya insatser uppstår under tiden. Innan tiden i utvecklingsanställning går ut ska du tillsammans med oss planera för nästa steg mot arbete och/eller utbildning.

Det låter ju jättebra, eller hur? Grejen är att jag har inte hört ett knyst från AMS sedan i oktober. Min handläggare slutade (bytte arbetsuppgifter) och hon sade att en ny handläggare skulle kontakta mig. Detta har inte hänt.

Pratade med min chef på jobbet i fredags och hon har inte heller hört ett pip. Det är bara drygt två månader kvar tills min utvecklingsanställning tar slut – och ingen av oss vet vad som händer sedan. Vad finns det för möjligheter?

Jag blir lite irriterad, för det är inte första gången som jag blir “bortglömd”, och det gör ju bara att man blir mer stressad och orolig.

Har nu mailat min gamla handläggare, men har lite dåligt samvete för det eftersom jag inte är hennes ansvar längre. Men jag vet inte vad annars jag kan göra, för jag har ingen kontaktperson på AMS alls, och jag tror inte att jag bara kan gå in på deras kontor och fråga vad jag ska göra nu.

Kakor och Burkar

Efter som jag (tyvärr?) älskar choklad så var jag ju så illa tvungen att prova Marabou Cookies igår. Köpte med scheizernötsversionen hem och den var faktiskt riktigt god. Vanligtvis är jag inte särskilt förtjust i choklad i kakor (föredrar allt var för sig!), men Marabou choklad funkar tydligen hur bra som helst i kakor.

Mmm... Marabou!

Så nu vill jag ju ha en kakburk för mina nya favoritkakor! Apan har en tävling på sin blogg, och jag är med och tävlar om en söt burk från Cotton Candy.

Cookies!

Värdelöst

Är så värdelöst trött just nu. Har haft en period nu ett tag då jag är så otroligt trött. Nu är jag ju alltid trött, men ännu tröttare. Tror jag nämnt det förr – och det är ju inte kul att upprepa sig, men jag blir så frustrerad av att vara trött hela tiden.

Måste tvinga mig ur sängen och till jobbet, och nu sitter jag här men jag kan knappt hålla ögonen öppna.

Ironiskt nog sover jag jättedåligt, trots att jag är hur trött som helst. Det tar lång tid att somna (för att jag funderar/tänker/oroar mig för mycket) och sedan vaknar jag flera gånger under natten.

För ett par år sedan provade jag någon sorts sömnpiller, och de funkade väl – jag sov ju. Men däremot gjorde de mig så otroligt seg i kroppen, ännu värre än vanligt. Det är svårt att komma ur sängen som det är, med sömnpiller i kroppen var det nästan omöjligt!

Så jag får försöka fortsätta som det är och hoppas att jag sover bättre snart. För jag orkar inte vara så här trött.

Börjar få med huvudvärk igen också, antar att det är relaterat till tröttheten.

Ser fram emot min veckas semester, men måste erkänna att just nu är det jag vill göra mest sova. Jag får väl ta med en filt ut i Spanien och sova ute i solen så att jag i alla fall får lite färg!